Musem med fokus på samtidskonst, rörlig bild och offentling konst.

Stängt just nu. Öppnar imorgon 11.00

Stängt just nu. Öppnar imorgon 11.00

En video av öknen projiceras på väggen i ett mörkt rum, med svarta stenar liggande på golvet.

Monira Al Qadiri, Holy Quarter, 2020. Foto Hendrik Zeitler

Monira Al Qadiri

Holy Quarter inleds med historien om den brittiske upptäcktsresanden Harry St. John Philby, som korsade öken regionen Rub Al Khali (Empty Quarter) på 1930-talet med syftet att finna ruinerna av en stad han trodde var begravd i sanden. Istället hittade han spåren av vad han antog var en vulkan.

Det visar sig i själva verket vara resterna av en av de största nedslagskratrarna efter en meteorit som nått jorden och som lämnat efter sig ett säreget och spökligt landskap, som en hälsning från universum. Filmen är inspelad på den här platsen, som i sin råaste uppenbarelse exponerar allas vårt kosmiska ursprung, dess början och dess okända framtid. I filmen besöker konstnären själv platsen som ett sätt att koppla upp sig mot sitt lands dolda berättelse, till en annan historia bortom fossilkapitalism och geopolitiskt maktspel.

I rummet finns också svarta, blänkande glasskulpturer utplacerade på golvet. De svarta, glänsande formerna på golvet kan associeras såväl till oljebubblor som till stelnad lava, men är egentligen baserade på de meteoriter Philby fann på sin resa. I filmen hörs rösten säga: -“Akta dig för den svarta pärlans förbannelse.” Ska vi tolka det som ett budskap om att det finns ett sätt att återuppta kontakten med vårt enda hem och välja en annan framtid?

Monira Al Qadiri växte upp i Kuwait, en av världens största oljeexportörer. Bränslet, den raffinerade produkten, är en sådan självklar del av moderna människors vardag att vi knappt tänker på den, medan dess industri är högst närvarande i hennes hemland. I verket kan betraktaren få en upplevelse av sambandet mellan jordens fossiliserade, flytande inre och dess väg ut i luften mot en oviss framtid för livet på jorden.

Ett annat verk av konstnären, videoverket Diver (2018), visas i Stadsparksbadets foajé. Verket belyser historiska band i området vid Persiska viken. Under hundratals år var regionens ekonomi baserad på dekorativa pärlor, men efter upptäckten av olja på 1900-talet ägde en massiv omvandling rum och denna del av historien raderades.

Monira Al Qadiri (f. 1983) är idag baserad i Berlin, Tyskland. Hon är utbildad vid Tokyo University of the Arts i Japan. Qadiri arbetar med skulptur, installationer, film och performances med vilka hon problematiserar Gulfregionens industriella och kulturella historia genom att placera dem i spekulativa scenarier som lånar uttryck från såväl science fiction som populärkultur och vetenskap. Hennes verk har bland annat visats på den 24:e Sidneybiennalen, Australien; Desert X AlUla, Saudiarabien; MUDAM, Luxemburg; den 15:e Sharjahbiennalen, Förenade Arabemiraten; den 59:e Venedigbiennalen, Italien; Guggenheimmuseet, Bilbao, Spanien; och MoMA PS1, New York, USA.

 

Skärm som visar tre personer i glänsande uppvisningsdräkter i ett mörkt vatten.

Monira Al Qadiri, Diver, 2018. Foto Hendrik Zeitler