Musem med fokus på samtidskonst, rörlig bild och offentling konst.

Stängt just nu. Öppnar imorgon 11.00

Stängt just nu. Öppnar imorgon 11.00

Temporär Bild

Heli Ryhänen, The Wind is Turning Towards the East, 2013. Foto Hendrik Zeitler

Heli Ryhänen

Ekor guppande i en å i sommarsverige. Vad kunde vara mer idylliskt? Men om vi tittar närmare är det något som inte stämmer.

I båtarna anas gestalter – män, kvinnor och barn – nakna kroppar med armarna hängande sysslolösa i knät. Vem ror? Var är årorna och vart är de på väg? Heli Ryhänen är en konstnär som närmast kan beskrivas som en scenograf specialiserad på effekter och stämningar. För att uppnå maximalt uttryck tycks det inte finnas några begränsningar för hennes materialval, eller hur hon bearbetar det: med en mix av traditionella och experimentella tekniker. Här har gestalterna fått ett läderaktigt, hudliknande yttre, som får skulpturerna att verka skrämmande verkliga.

Ekorna driver dit vinden för dem. Är de ute på en stilla tur och njuter av lugnet eller har de förlorat hoppet om att finna sitt mål? Människor har farit över vatten i alla tider. Ibland för att fly, ibland av nyfikenhet och lust att se något nytt och tidvis för att göra illa och exploatera de främlingar de möter vid resans slut. Vi tror att vi vet var vi är på väg och att det är något vi kan och bör kontrollera. Men det finns också omständigheter och krafter vi inte rår på – då liknar vi de stilla drivande figurerna i ekorna.

The Wind is Turning Towards the East gjordes ursprungligen 2013. I ljuset av de tusentals flyktingar som bara något år senare, tomhänta och desperata, drev runt på ett stormande Medelhavet utan att finna en välkomnande hamn, är verket isande profetiskt. Samtidigt för det suggestiva verket tankarna till en mer symbolisk bild av människors ovetskap om sitt öde. Kanske säger poeten Harry Martinson det bäst i sitt mästerverk Aniara från 1956:

“O, kunde vi nå åter till vår bas,
nu när vi upptäckt vad vårt rymdskepp är:
en liten blåsa i Guds andes glas.”

Heli Ryhänen (f. 1971) är verksam i Tammerfors, Finland. Hon är utbildad vid Bildkonstakademin Helsingfors och Kankaanpää Konstskola i Finland. Ryhänen har framför allt gjort sig känd för sina offentliga verk som exempelvis Flight Paths (2023), TAYS, Tampere; Scion (2017), SAMK ­Campus, Björneborg; och Cityanimals (2013), HAM Helsingfors Konstmuseum, samtliga i Finland. Hon har ställt ut på bland annat Borås Konstmuseum; Toolbox, Berlin, Tyskland; Tammerfors Konstmuseum; och Helsingfors Konsthall, båda i Finland. Hon är representerad i samlingar som Uppsala Konstmuseum, Tammerfors Konstmuseum och Finska statens konstsamling. Under 2024 kommer hon att färdigställa två nya offentliga verk samt curera Mänttä Art Festival i Finland.