Musem med fokus på samtidskonst, rörlig bild och offentling konst.

Stängt just nu. Öppnar imorgon 11.00

Stängt just nu. Öppnar imorgon 11.00

Bilder på plakat är uppställda i gräset framför en byggnad.

Gê Viana, 2020. Foto Hendrik Zeitler

Gê Viana

I serien Atualizações Traumáticas (Traumatiska uppdateringar) tar Maranhão-födda konstnären Gê Viana med betraktaren på en resa tillbaka till 1700-talets europeiska kolonialism och människohandel.

Konstnärer som Jean-Jacques Debret (1768 – 1848) arbetade på uppdrag av Napoleon med att skildra liv och människor långt utanför Europa. Bildernas historiska efterklang är tveeggad. Å ena sidan utgör de ett unikt visuellt vittnesbörd om människor som levat och lidit, med detaljer av kläder, traditioner och föremål. Å andra sidan reproducerar och återiscensätter de kolonisatörens hänsynslösa och avhumaniserande brutalitet. Genom att ställa sig ansikte mot ansikte med Debret och andra vita ­skildrare av kolonialområdena, blir det som att ställa kolo­nisatörerna till svars. Men för Viana räcker det inte med att framvisa bilderna. Hon utsätter dem dessutom för sina egna kommenterar och adderar sin egen blick på de koloniserade och ger dem ett nytt liv av ömhet och bekräftelse. Ett av verken, ursprungligen målad av konstnären Johann Moritz Rugendas (1802 – 1858), skildrar en fest tillägnad helgonet Vår Fru av Rósario. I Vianas omarbetade version, Festa de Santa Rosália, Negros Livres (Den heliga Rosálias högtid, Svart frihet), är helgonet en ung, svart kvinna. Genom att bearbeta bilder ur konsthistorien, synliggör Viana andra, dolda sammanhang och nya historier kan utläsas. Några av hennes verk kommer att placeras i närheten av Sven Eriksonsgymnasiet, skolan som fått sitt namn efter en förmögen textilförläggare i Borås. På så sätt knyts inte bara tiden ihop, utan platsen vi befinner oss på kopplar på ett omedelbart sätt upp oss mot hela det globala nätverk av människoexploatering och våld som även svensk textilindustri gjort sig skyldig till.

Gê Viana (f. 1986) bor och arbetar i São Luís, Brasilien. Hon har studerat konst vid Universidade Federal do Maranhão, Brasilien. Vianas konstnärliga arbeten började cirkulera på gatorna samtidigt som hon inledde akademiska studier för att bättre kunna utnyttja och granska en historisk och kolonial visuell kultur. Hennes digitala och analoga collage med inslag av måleri, bygger på ett undersökande arbete med bilder från arkiv och hennes familjs muntligt traderade minnen i en konfrontation med den hegemoniska, koloniserande kulturen och dess konst- och kommunikationssystem. Viana tänker på olika sätt att skapa med utgångspunkt i afrodiasporans dagliga liv och hennes anapurufolks historia. Med sig tar hon andra berättelser som rör sig mot lyckligare och mer värdiga möjligheter. Hon har tidigare ställts ut på bland annat Museu de Arte Contemporânea, Rio de Janeiro; Galeria Vicente do Rêgo Monteiro, Fundação Joaquim Nabuco, Recife; och Museu de Arte Moderna (MAM), São Paulo, samtliga i Brasilien.

 

En bild på ett plakat står i gräset framför en byggnad.

Gê Viana, Negros livres!, 2022. Foto Hendrik Zeitler