Musem med fokus på samtidskonst, rörlig bild och offentling konst.

Stängt just nu. Öppnar klockan 12.00

Maria Kapajeva

På Borås Art Biennial 2026 visar Maria Kapajeva verk från sin mångåriga utforskning av samhällsomvandlingarna i hennes hemstad Narva i Estland, vars textilindustri gradvis nedmonterades i början av 2000-talet. Kreenholm var en av Europas största textilfabriker under Sovjettiden och traktens främsta arbetsgivare. Den privatiserades på 1990-talet och köptes av Borås Wäfveri. Kreenholm lades slutligen ner 2010 när textilproduktionen alltmer flyttades från Europa.

På Textilmuseet visar Kapajeva en serie collage, Cutbacks (2017), som gjorts av fiberbaserade fotografiska affischer från 1980-talet som hon hittat i en övergiven textilfabrik. Kapajeva klippte
ut och fyllde i silhuetterna av människor med ett handmålat Photoshopmönster. Textilverket 12,000 (2016) är stämplat med Kreenholms logga. Stämpeln fick Kapajeva av en före detta arbetare på fabriken, där den hade använts i kvalitetskontrollen för att markera defekter. Kapajeva stämplade loggan 12 000 gånger totalt, en gång för varje arbetare som förlorat jobbet, inklusive hennes egna föräldrar. För Group Photo.2017 (2017) bjöd hon in tidigare arbetare att samlas vid fabriksgrindarna till den nedlagda fabriken, en plats som varit central i deras liv i årtionden.

På Borås Konstmuseum skildrar collageserien Cutbacks: Figures (2026) arbetarna med figurer som klippts ut ur de gamla affischerna. Två andra nya verk bygger ytterligare broar över tid och rum: Mapping My Mother (2017-) är ett pågående verk som anpassas till varje plats och består av ett tygmönster som designades av Kapajevas mor på Kreenholm. Det nya videoverket They Come After Us (2026) dokumenterar rivningen av den gamla fabriksbyggnaden 2016 och handlar även om de ekologiska effekterna av industriell och teknologisk förändring.

Maria Kapajeva (född 1976 i Narva, bor i Tallinn, Estland) placerar förbisedda berättelser i centrum och undersöker identitetsformation som en ständig process. Hon har i sin konst behandlat frågor om genus och sexualitet, förflyttning och migration, och intresserat sig för postsovjetiska samhällsförändringar.