Marcia Harvey Isaksson presenterar ett nytt verk på Textilmuseet, som en del av Borås Art Biennial 2026. I installationen Stretching the Cord (2026) förenas konstnärens samling av sju vävstolar från olika kulturer, platser och tider i en cirkel av uråldrig visdom.
Verkstiteln anspelar på en ceremoni som förknippas med Seshat – skrivkonstens, mätningens och arkitekturens gudinna i det forntida Egypten. Ritualen utfördes vid grundläggningen av heliga byggnader och symboliserade deras exakta överensstämmelse med kosmos. Installationen blir ett andligt rum som är en hyllning till gångna och kommande tiders tillverkare av tyger.
Tråden som löper mellan vävstolarna är ett handspunnet mohairgarn från Karoo i Sydafrika. Enligt legenden kom mohair till Sydafrika 1838 när den turkiska sultanen överlämnade en liten flock angoragetter som gåva. Merinofår hade introducerats i Nederländska Kapkolonin flera decennier tidigare i form av en gåva till holländarna från den spanska kungen. En del av fåren hamnade i den brittiska kolonin Australien och bidrog till att göra Australien till världens ledande producent av fin ull – vilket visar hur material och teknik färdats runt världen.
Installationen innehåller även svenskt ullgarn, handspunnet av konstnären. Tillsammans med lin var ull tidigare ett viktigt trådmaterial i Sverige men förlorade gradvis sin betydelse när garnimporten ökade.
Precis som handspinningen av tråd är utformningen av vissa vävstolar praktiskt taget densamma som för tusentals år sedan. Den varptyngda vävstolen har till exempel funnits i cirka 9 000 år och dominerat europeisk vävning från bronsåldern till vikingatiden. Den västafrikanska dragstensvävstolen har existerat i minst 900 år. Och bandgrinden har använts i Sápmi i kanske 1 000 år. I Harvey Isakssons verk står vävstolarna som vittnen till industrins uppgång och fall, och det ständiga flödet av kunskap – som binder samman forntid med oförutsebar framtid.
I sin konst använder Marcia Harvey Isaksson (född 1975 i Harare, Zimbabwe, bor i Stockholm) textila tekniker i sitt utforskande av vårt gemensamma kulturarv och platsspecifika berättelser.