Lars Tunbjörk reste till Lettland första gången 1996, bara några år efter Sovjetunionens fall. I Lettland besökte han en övergiven sovjetisk militärförläggning. Det var som om platsen lämnats helt oplanerat, att människorna bara rest sig upp och gått. Personliga brev, kläder, militärutrustning låg kvar huller om buller. Det visade sig att det även bodde människor bland kvarlämningarna.

I utställningen visas även filmen Vägens ände (filmfoto Lars Tunbjörk, stillbildsfoto Inta Ruka, regi Maud Nycander). I denna film får vi göra en tidsresa, vi får komma nära en människa vars tillvaro har stora likheter med hur vi levde i Sverige för hundra år sedan. Lettland och Sverige är grannländer, men skillnaden i levnadsvillkor är enorma. Vägens ände är en film om människor i EU:s periferi, vars historier sällan berättas.

Vägens ände var Lars Tunbjörks debut som filmfotograf och det första av flera yrkesmässiga samarbeten med hans livskamrat, dokumentärfilmaren Maud Nycander. En del av filmen är även Inta Ruka, en av Lettlands mest framträdande fotografer, vars stillbilder spelar en viktig roll i filmen.

I samarbete med Lars Tunbjörks Stiftelse och Fabriken Bästekille.